Innan när var jag singel  hade jag all tid i världen för mina vänner, jag rättade mig efter den tid dom hade, eftersom de flesta har familj, jag var verkligen flexibel, ändrade och sågs när dom hade tid och lust, accepterade att dom hade familj och andra saker för sig.

Nu har jag en ny relation och en större familj och dessutom renoveringar som måste bli gjorda så att min nya stora familj får plats och kan börja bo på riktigt tillsamans.

ALLA mina vänner accepterar detta utom EN......

och allvarligt talat så förstår jag inte problemet!?

Gäller det inte samma för mig som för dig nu när jag har familj!?

Jag försöker skapa tid för oss att ses och de flesta gångerna vi ska ses så är det faktiskt du som ställer in eller ändrar.

Tro mig, jag vårdar mina relationer och dom är viktiga för mig, kanske har du andra eller högre krav än mina andra vänner har, för ärligt talat så är det inte en enda som har kommenterat eller haft åsikter om hur jag prioriterar, tvärt om så har mina andra vänner visat förståelse.

Mitt liv är inte som det var för 1 ½ år sedan varför är det så svårt att acceptera det, acceptera att vår relation är densamma men att tiden vi kan vårda den har krymp, vilket är helt naturligt nu när jag lever i en realtion.

Känns ibland konstigt att jag hela tiden måste försvara vad jag gör när jag är barnledig, att jag måste försvara att min familj är prio ett, när jag vet att din är det!?

Innan jag blev singel hade jag samma tid som nu och då var det inget problem, varför är det det nu?

Jag prioriterar min nya familj när barnen är här och när dom inte är här så försöker vi tillsamans bli färdiga så vi slipper bo i denna jävla röra, men det är ju svårt för dig att veta hur det ser ut här, du har ju inte varit här en enda gång och tittat sen vi gjorde om!

Vi har from denna vecka bestämmt att vi inte ska hålla på så mycket hemma just för att vi ska få mer tid för träning, vänner, släkt mm och då är du sjuk......skulle jag bli arg då menar du!?

För om det ska vara en realtion på lika villkor så borde jag ju bli ledsen, besviken och arg de gånger du nekar att träffa mig pga av sjukdom, att du vill hänga med din familj eller att du har mkt att göra!!

Jag är rätt så less på att försvara mig och få dåligt samvete inför dig, den senaste veckan är det jag som hört av mig till dig och inte tvärt om, och jag fattar att du bara försöker knäppa mig på näsan och visa att du är besviken, jag förnekar inte dig dina känslor men ibland kanske man måste se sin egen del i något!

Jag fortsätter mer än gärna vår relation, du är en av mina närmsta vänner och du är superviktig för mig, men det måste vara på lika villkor annar känns det inte speciellt rättvist.

over and out

 

J

13 oktober 2010 21:06

Fy vad ledsen jag blir när jag läser ditt inlägg. Jag tror att många många känner precis likadant.. även jag trots att jag inte har några barn. Så fort jag vill prioritera min pojkvän och min familj så känner jag att jag måste försvara mig. Jag tycker du ska stå på dig, de vänner som är riktiga vänner kommer förstå dig. Du är inne i en stressig period och du måste prioritera din "nya familj". Självklart ska man ta sig tid för vänner för det är super viktigt, men om man ändå inte får ihop det så måste ens vänner förstå att man ändå gör sitt bästa och att man fortfarande bryr sig lika mycket om de. Lycka till!! Saknar dig och våra träningspass, utekvällar och fikapauser! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Brevet till dig Du har blockat mig vilket jag tycker är både fånigt och tråkigt. Och ärligt talat, varför? Jag är inget hot mot Varken dig eller henne? Hur som, jag ville skriva till dig om oss.  När jag fick cancer för snart 2 år sedan rensa...

En operation, flera komplikationer,viktuppgång, ett knöligt bröst och ett lymfödem senare, är jag tillbaks. Eller tillbaks och tillbaks. Det går långsamt framåt, alldeles för långsamt för att passa mig. Jag tränar så gott det går och har nu börjat ...

14 juli och jag åker till sös för att få ett besked. Spänd som en fiolsträng blir jag och min fina vännina satta i varsin stol i läkarens rum. Läkaren öppnar med; jag har tråkiga nyheter... Jag kan knappt andas och det känns som rummet snurrar,...

Efter en helt fantastisk vecka i Italien damp det ner ett brev från bröstcentrum i Stockholm.Två veckor innan Italienresan är jag på den årliga mammografin och nu vill man att jag kommer på ett återbesök. Måndag den 4 juli är jag på återbesök för en ...

Inte skrivit på en evighet men allt rullar på i en väldans fart. Jobb, tonårs barn, träning och ev ett lägenhetsbyte på gång. Eller rättare sagt två ev byten, en 2a i samma område jag bor i nu eller en 3a i ett område en bit härifrån, står i valet ...