Direktlänk till inlägg 28 mars 2013
Min dotter fick idag sitt efterlängtade brev från kulturama, beskedet vi väntat på här hemma.
Vi skrek av iver i kapp och hon rev sakta upp brevet med ett leende och en tro på sig själv, leendet stelnade redan efter andra meningen, hon kom inte in, någon annan hade fått hennes plats. Hon blev så ledsen min lilla tjej men bet ihop och sa att det inte gjorde nåt, fast jag såg på henne att hon led, till slut brast det och hon grät, sa att hon hade ont i benet men sorgen lös igenom. Vi tröstade, talade om hur bra hon är, att fler duktiga barn har fått ett negativt besked i dag. Till slut svalde hon gråten och sa tappert att hon tänker söka tills hon kommer in. Min fina flicka har ett sånt mod och en sån glöd.
Hela den här händelsen har fått mig att tänka på mina egna motgångar och tro på mig själv genom livet och hur jag har hanterat det.
Jag sökte som 10 åring till Adolf fredrisks musikskola och fick avslag vilket resulterade i att jag aldrig mer sökte igen och till slut slutade jag att sjunga.
Jag spelade teater i flera år av min ungdom, hade som dröm och mål att bli skådespelerska men drömmen tog slut då jag på en audition blev avvisad, efter det spelade jag aldrig mer teater.
Jag dansade också under många år av min ungdom och att uttrycka mig med kroppen fick mig att känna mig levande, dans var ett tag som luft för mig, jag lät dansen ta slut med ett skadat knä och fel umgänge.
För inte alls så länge sedan var psykolog och polis en dröm som jag heller aldrig genomförde.
Jag undrar om jag varit rädd, dum eller bara lat?!
När ag tänker tillbaka på alla mina drömmar så blir jag ledsen när jag som 44 åring är en trött, stressad, kroppsfixerad och halvbitter dagmamma, det var inte riktigt vad jag drömde och önskade för mig själv.
Men i stället för att bryta ihop över mina drömmar som aldrig besannades och över min egen dåliga tro på mig själv fokuserar jag nu all min energi på att få mina barn att följa sina drömmar, ha en stark tro på sig själva och att dom klarar vad som helst bara dom vill.
Jag tror på mina barn och jag hoppas dom känner det, det är min nya dröm och den kommer jag följa upp, tro mig.
Brevet till dig Du har blockat mig vilket jag tycker är både fånigt och tråkigt. Och ärligt talat, varför? Jag är inget hot mot Varken dig eller henne? Hur som, jag ville skriva till dig om oss. När jag fick cancer för snart 2 år sedan rensa...
En operation, flera komplikationer,viktuppgång, ett knöligt bröst och ett lymfödem senare, är jag tillbaks. Eller tillbaks och tillbaks. Det går långsamt framåt, alldeles för långsamt för att passa mig. Jag tränar så gott det går och har nu börjat ...
14 juli och jag åker till sös för att få ett besked. Spänd som en fiolsträng blir jag och min fina vännina satta i varsin stol i läkarens rum. Läkaren öppnar med; jag har tråkiga nyheter... Jag kan knappt andas och det känns som rummet snurrar,...
Efter en helt fantastisk vecka i Italien damp det ner ett brev från bröstcentrum i Stockholm.Två veckor innan Italienresan är jag på den årliga mammografin och nu vill man att jag kommer på ett återbesök. Måndag den 4 juli är jag på återbesök för en ...
Inte skrivit på en evighet men allt rullar på i en väldans fart. Jobb, tonårs barn, träning och ev ett lägenhetsbyte på gång. Eller rättare sagt två ev byten, en 2a i samma område jag bor i nu eller en 3a i ett område en bit härifrån, står i valet ...
4/10 kanelbullens dag, perfekt tillfälle att äta en massa kanelbullar utan att skämmas ett endaste dugg :)
13/10 jag har tjejmiddag med en massa härliga tjejer :)
21/10 Tjejerna har handbolls cup :)
27/11 Invigningsshow på Friends Arena
10/11 Tindras dans avslutning
18/11 Handbolls cup.
24/11 Mickes 40års fest
8/12 Cocktail party
15/12 Handbolls cup.
24/12 julafton med hela familjen samlad LYCKA!
Nattvandrarna