varför ska det vara så svårt!??

Förra vecka var barnvecka och då kantas veckan av missförstånd, bråk och tjafs mellan mig o M.....

Det är som att veckorna är så olika och vi verkar båda ha problem att aklimatisera oss, veckorna med barnen är full rulle med jobb, lämning, hämtning, laga mat, bada barn,lägga barn, uppfostra och spendera tid med barnen, för båda jag o M vill ju ge allt av oss själva när barnen är här eftersom det bara e varannan vecka, sen när kvällen kommer och barnen somnat är man helt slut och vill bara vara.....men det är som att vi får "för lite" egentid, och det är helt ok man kan inte räkna med något annat, men det är som att vi inte synkar dessa veckor.

De veckor utan barn är lugna, mysiga och i princip konfliktlösa...

Ibland tänker jag att kanske.....gick det för fort, va det för tidigt, var vi inte redo!?

Sen kan ju jag tycka att M ältar och tjatar om saker så jag nästan går upp i atomer......och veckorna utan barnen kan jag hantera det för då e jag inte lika trött och stressad, men barnveckorna då vill jag bara täppa till munnen på honom med en stor bit silvertejp!!!!

Vet att det är jag också, fast faktiskt så är det för det mesta han som startar grälen och ibland undrar jag om det är hans sätt att hantera trötthet!!??

Den här veckan har iaf börjat bra...so far so good ;)

M kom hem kl elva och var lagom påverkad och ingen är gladare än jag....

Han är stolt som en tupp och även om jag kan tycka att det är en självklarhet och inget att vara direkt stolt över.....så jag är det jag me.....stolt, glad och impad :)

Vi spenderade hela lördan i soffan med mat, godis, kel, hångel och härligt sex :)

Han sa,jag har aldrig varit så här kär i någon, aldrig älskat någon så här starkt och det känns som att det inte är värt att dricka sig aspackad och göra bort sig, att han är rädd att förlora mig....

Det gör mig lycklig att han försöker......och jag säger försöker för jag vet att det e just det han gör......

den här gången gick det bra och jag hoppas och tror han fixar det nästa också

Melissa....

En av de låtar som går varm hos mig.....

här är den andra.....

Hur ska man visa att man menar allvar utan att göra slut......

för jag kan inte acceptera och leva ihop med en man som dricker så det går ut över mig och våra barn......jag varken vill eller kan göra det mot mina barn....

I kväll e M ute, han skulle på personalfest och han har redan målat in sig i ett hörn, han har lovat våra minstingar att skjutsa dom i morgon bitt kl tio till deras första danslektion......

Det här låter kanske hemskt men jag är säker på att han kommer supa ner sig, jag köper inte att han kan sluta i tid, för mig har det redan hänt, förjävligt att jag inte kan tro på honom.....men jag har LÅNG erfarenhet av människor med dåligt förhållande till alkohol...i min barndom, gamla pojkvänner, gamla vänner och i mitt förra arbete.....

Vill inget hellre att han ska komma hem i tid och inte redlös.......

men jag kan inte ens hoppas, vågar inte....blir inte lika besviken om jag redan "vet"......om jag redan förväntar mig katastrof....

frågan är ju bara hur jag ska förhålla mig till det.....hur ska jag få honom att förstå, att inse probelemet när han bara ser det delvis själv!!??

Han vet att jag är orolig, att jag sitter med en klump i magen, att jag inte kommer kunna sova alls.....ändå väljer han att dricka.....

han smsade i morse; jag älskar dig, du betyder allt för mig........

Jag ville skrika.....NEEJ, jag betyder inte allt för dig, NEJ, du älskar inte mig....hade du gjort det hade du valt bort alkoholen, jag betyder inte allt för dig....då hade du valt vatten istället för öl!!!!!!

Det känns så jävla sorgligt, för allt annat med honom älskar jag, han är min soulmate.....men stora kärlek....men det här förstör ALLT.....kommer förstöra allt.....han kommer välja att försöra det här och det finns inget jag kan göra åt det.....and it brakes my heart!!!

Förkyld och helt slut i kroppen.......fan också....

Vill ju träna, gå ut med T på lördag, renovera färdigt.....men just nu känns det som att det kanske inte går :(

I går somnade jag redan kl nio och hade nog feber i natt.....i dag rinner näsan och jag har hemsk hosta.......faaaaan!

Tur att jag e ledig i fyra dar :)